Arbetslivet och vilja!

Läser i SvD om arbetlösa ungdomar och hur detta påverkar deras framtida förutsättningar. Känns väldigt tragiskt och oroväckande. Vad kommer hända? Eftersom allt fler studerar vidare på universitet och högskola så kommer konkurrensen öka avsevärt och den som börjar med att vara arbetslös kommer nog på många sätt ha svårt att komma in ordentligt i samhället.

Vad beror då detta på? Ja, delvis (tror jag) har krisen påverkat. Företagare vågar inte anställa, de sparar och drar ner. Men som skolpersonal och ansvarig för högstadiets kontakt med arbetslivet så börjar jag se vissa andra saker som jag också tror påverkar.

Varför är elever så oengagerade? Varför är det så många som inte har någon vilja och driv? Varför verkar det som att elever redan i den åldern har tappat tron på arbetslivet? Innan de ens har provat på det? Den lilla erfarenhet jag fått än så länge tyder tyvärr på att det väldigt mycket verkar vara mentaliteten i skolan, och då menar jag bland personalen, som inte alltid är den bästa. Inte alltid…hmm..det var nog snällt sagt för tyvärr kan jag känna (ta med i detta att jag själv jobbat som lärare i 10 år!) att den verksamheten i samhället som borde stå för utveckling är den som inte alls vill utveckla.

I en värld där det ständigt sker nya saker, media är drivande, människor blir klokare och klokare och alla slår sig fram krävs det att ungdomar lär sig att ta för sig och tro på sig själva. De måste få insyn i arbetslivet och bli nyfikna och skapa en vilja och en tro på att även de kan. Så länge vi inte ser till att de får det så tror jag inte att arbetslösheten kommer minska tyvärr. Kommer skriva mer om detta framåt, för jag tror verkligen att det krävs krafttag…
DSC00470

About these ads

5 svar to “Arbetslivet och vilja!”

  1. john olsson Says:

    Då jag bott och arbetat många år i USA kan jag se en stor skillnad i attityden till arbete här i USA och i Sverige. Häröver vill folk i alla åldrar arbeta och tycks trivas med att ha ett arbete. Dessutom lönar det sig att arbeta här i USA.

    I Sverige vill väl också alla ha ett arbete, men sen då man har ett arbete hittar man på alla möjliga orsaker att inte behöva gå till arbetet.

    Man vill helst stanna hemma eller åka på semester och ändå ha betalt. Hela systemet i Sverige tycks gå ut på att man ska kunna ta ledigt av olika anledningar och ändå få betalt. Mamma-ledigt, pappa-ledigt, semester 5-6 veckor per år, sjukledigt, arbetslöshets-ersättning i åratal (om jag förstått rätt). Man kan ju inte säga att systemet ger ungdomarna en bra förebild att vilja arbeta.

    Sen har man LAS, där nyanställda betraktas som andra-klassens medborgare och ska sägas upp först om det blir permitteringar. Inte undra på att det går dåligt för sossarna i Europa numera.

  2. Zapp Says:

    Problemet är skatterna, tycker jag.

    1.) Höga skatter och avgifter gör att företag är nästan paranoida när det gäller att anställa folk. Jag forstod inte riktigt detta när jag sökte jobb på 90-talet, men efter att ha blivit delägare i ett mindre bolag, så inser jag hur tragiskt det är. Man ALLTID behöver flera medarbetare, både experter och nyutexaminerade. Man SÄLLAN har råd med det, förutom i gyllene tyder som är mer undantag än regel. Och även då har man lärt sig vara försiktig och avvaktar, vilket är egentligen tragiskt.
    Man kan vrida o vända hur mycket man vill, men det är bevisat; högre skatter = mindre dynamiskt näringsliv. Och det är negativt för alla.

    Och jag tror inte ett dugg på att skatter ger så mycket tillbaka, eftersom statliga företag är väldigt ineffektiva och ger sämst valuta för pengarna.
    Om man är inte utsatt för konkurans, och inte kan gå i konkurs så har man ingen anledning för att lära sig jobba effektivt, förutom ideologin, och en ung människa blir av med den ganska fort när man kommer till ett statligt verk och lär sig sitta i möten hela dagarna, och ”se upptagen ut” genom att bära en A4 i handen när man springer till kaffeautomaten.

    2.) När man väl arbetar så har man ingen incentiv för att bli bättre. Extra inkomster äts ju upp av staten, så efter 10 år så ger man nästan upp och bara gör så mycket som behövs. Detta i sin tur leder till en kultur där det är fult att sticka ut, att vara bra på någonting. Om man är briljant så blir man inte belönad, snarare tvärtom. Då kan man antigen flytta utomlands, blir deprimerad, eller bli medelmåttig.

    3.) Eftersom majoriteten av pengar man skapar genom sitt arbete äts upp av staten, så har man inte råd att konsumera lika mycket som t.ex. folk med likadan utbildning/jobb/position i USA eller UK. När man konsumerar mindre, så skapar man mindre vinst för företag som tillverkar det man skulle ha köpt, och de i sin tur har mindre råd med att anställa folk. Och eftersom de gör mindre affärer, så är dina affärsmöjligheter sämre, för de kanske skulle behövt DINA tjänster, men de har inte råd med det. Vilket leder att DITT företag kanske går i konkurs, och då är DU den som söker jobb.

    4.) Man har privatiserat en hel del saker i samhället som ordnades av staten för 10 eller 15 år sedan, MEN man har inte minskat skatterna som motsvarar den summan. Vilket ger effekten att DU måste betala för mer saker än för 10-15 år sedan, och då har du mindre pengar över för att konsumera, och effekten blir som i punkt 3. Jag är FÖR privatisering, eftersom jag tror att det är mer effektivt, men det bör följas upp av skattelättnader. Att behålla samma skattenivåer efter privatisering är ju rena parodin och rån. Inte konstigt att det inte händer nåt i arbetslivet.

    Fundera på den:
    Om du debiterar en kund 100 kronor för något du kan göra, du ger nästan 3/4 av den summan till staten, i ett eller annat form.
    Arbetsgivaravgifter + inkomstskatt + moms + alla extra skatter (tobak, sprit, bensin).
    Får du verkligen tillbaka din valuta för pengarna från staten? Vården är i kris, skolklasserna är för stora, vägnätet i Sverige är patetisk, tågen går inte 300 knyck som i frankrike, månadskort i Stockholm kostar 600+ kronor, barn äter skräpmat i skolorna, osv osv. Om du fick behålla din hundring så skulle du kunna ordna ett alternativ på allt detta själv, med mycket bättre resultat.

    Givetvis så behövs det skatter, försvar, pensionsfond, infrastruktur, polis, vård osv, men ge mig ett exempel där de pengarna används för detta ändamål.

  3. Eva C Says:

    Men STOPP! Vilken planet befinner sig Zapp o John på????? Inte på samma som jag levt ett helt vuxenliv i alla fall! Det Sverige jag känner till är en nation där folk sliter o stretar på så gott de kan o mer där till. Varför har svenska ungdomar så lätt att få jobb utomlands – jo, för att de är pålitliga, arbetsamma, alltid kommer i tid och är välutbildade!

    Att påstå att pengar är det som driver människan att uträtta något är skitsnack. Kan Ni säga en entreprenör eller forskare som har pengar som motor i sitt arbete? Nix, drivkraften är just nyfikenhet, viljan att hitta lösningar och glädjen att arbeta.

  4. Anna Rosmark Says:

    Tack Eva! Vi tänker precis lika. Jag har inte någonstans i mitt inlägg pratat om pengar. Är själv en entreprenör har jag insett det sista året. Jag har en väldig drivkraft som jag äntligen fått utlopp för och anledningen till detta har inget med pengar att göra, min lön är fortfarande ganska kass.
    Vilja kan väldigt mycket. Finns många talesätt som tyder på att många genom tiden insett detta…

  5. Anders Nyman Says:

    John Olsson.
    Jag tror att de flesta är överens om att vi inte vill ha ett så cyniskt samhälle som USA. Ibland räcker det inte med tre jobb för att klara sitt uppehälle. Vi har nyligen fått rapporten om den utbredda fattigdomen i USA. Det räcker liksom inte med att säga att alla har samma möjlighet. Det blir inte sant för det. Sedan skulle vi kunna fortsätta att diskutera USA:s statsskuld som i praktiken innebär att de borde höja skatten till uppemot 50% för att klara avbetalningar och pensioner. Din drömvärld som du beskriver existerar tyvärr inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: