Vad är respekt? Vem har rätt att bestämma när en person har gått över gränsen för vad som är respekt?

Jag fick för en vecka sedan veta att jag förlorat än nära vän på ett fruktansvärt sätt. Känslan var nästan obeskrivlig och mycket obehaglig.

Det värsta kom nog dock som en chockvåg efteråt då jag får förklarat för mig att vännen inte alls var min vän. Att detta bara var någon som var ensidigt och att jag borde lägga ner tanken.

Vad innebär då detta? Jo, det innebär att jag förlorat vännen TVÅ gånger. Inte bara rent fysiskt, utan även själsligt. Hade jag behövt veta det jag fick veta? Blev jag mindre ledsen av att få detta tvivel på en person som enbart gett mig trygghet innan?

Respekt… Vad är respekt? Tydligen så finns det människor som har bestämt hur respekten ska vara och vem som har rätt att kräva den. Jag har tydligen inte det i detta fall. Undrar när jag har det…

M U J S…

Fy vad jag tycker det är synd med alla smygrasistiska inlägg. Det kan handla om allt från tidningsinlägg till små ord ute på gatan. Varför tänker inte människor på vad de säger? Vill de verkligen såra och göra illa? Många påstår att det där ordet man förr använde, och fortfarande gör till stor del, för chokladbollar är ett ord som man bara MÅSTE få använda eftersom det alltid hetat så. Vad är det för snack? Bara för att man alltid kränkt en grupp människor så får man fortsätta göra det? Varför har så många ett behov av att använda just det ordet TROTS att de innerst inne vet att de kan såra någon?

Jag har så många gånger när jag varit yngre fått slangord slängt efter mig. Inte för att jag såg ut som det de sa utan för att de bara var tvugna att göra mig illa för att de ansåg att jag inte betedde mig så som jag skulle.
Och hur ska man bete sig? Vem bestämmer det?

Har just haft en diskusion med en person som anser att jag har för dålig moral. Vad innebär det? Jag anser att alla människor har lika värde. Jag skulle ALDRIG kränka någon. Jag tror gott om människor tills de bevisar motsatsen och jag separerar handlingar från person. Har jag dålig moral? Kan en person som har delvis rasistiska åsikter påstå att jag har dålig moral??

Jag avskyr ordet moral! Vem har satt upp dessa moraliska regler? För vems skull? För att vi ska ha ett fungerande samhälle tror jag. Om alla låg med de som de kände för tex så skulle vi ha alldeles för stora problem med sjukdomar och barn som inte har två föräldrar som lever ihop. Då skulle människor gå på hjärta istället för hjärna och då vet ingen vad som skulle hända. Kanske skulle det bli katastrof. Kanske, men bara kanske, skulle vi lära oss att ta hänsyn till tex barnens bästa istället för att ta hänsyn till heteronormer och gamla traditioner…

Ja, vad skulle hända då? Kanske skulle människor må bättre, vara snällare och se till varandras bästa. Idag regerar egoism och jantelag. Till vilken nytta? Blir samhället bättre?

SvD,

Sverigedemokraterna…. Jag vet inte ens om jag vill nämna namnet på detta fulkomligt verklighetsfrämmande och konservativa parti i min blogg men efter att ha läst artikeln i Aftonbladet så känner jag mig mer eller mindre tvingad att skriva något…

Var är vi på väg när vi låter ett sådant hemskt och främlingsfientligt parti få fäste i vårat land? Detta händer inte bara i Sverige dock utan även i andra Europeiska länder och jag vågar knappt tänka på vad detta är ett symtom på. Vilka är det som lyfter fram dessa partier? Är det allmänt elaka och främlingsfientliga personer? Nej, det tror inte jag. Tror inte heller att det var enbart onda människor som lyfte fram nazisterna…

Vi måste prata, diskutera och lyfta fram Sverigedemokraternas åsikter så att alla medborgare förstår vad dessa åsikter kan ställa till med. Jag tror inte att människor vill varandra ont utan att det handlar om missförstånd och kanske oförstånd. Skolan har en otroligt viktig roll. Likabehandlingsplaner och arbete med dessa är en av skolans viktigaste uppgifter. Frågan är om skolan hittills tagit denna plan på tillräckligt stort allvar…

Se även SvD, DN, Kent Perssons blogg, Tonårsmorsa, Martins blogg.

Fick mitt nya pass idag. Trevligt. Beviset på att jag ska ut och resa lite. Först till Estland för att prata entreprenörskap och sedan underbar semester till Gran Canaria.

Läser idag i DN om partiledardebatten och Mona Sahlins varnande om ökade klyftor. Igår hade jag ett samtal med en moderat om utanförskapet och att det känns som att moderaterna inte riktigt vill kännas vid detta begrepp längre.
Intressant…. Var inte det ett begrepp som just borgarna skapade inför förra valet för att locka väljare? Nu är det inte riktigt något de vill stå för vilket är helt förståerligt med tanke på vad Mona säger;

- Utanförskapet har ökat med 70 000 personer. Och vi har fått en ny grupp: de försäkringslösa. Regeringen planerar för fem miljarder kronor i ökade socialbidragskostnader. Hur var det nu? Var det fler jobb eller fler i utanförskapet som regeringen lovade?

Jag undrar hur medvetna den icke-politikst aktive svensken är om vad skattesänkningar egentligen innebär? Jag har svårt att förstå att man tror att man kan betala mindre skatt och sedan få lika stor kaka? För hur var det nu… Äter man upp kakan… Hmm….

Jag vill inte på något sätt påstå att medborgarna är dumma utan jag menar att regeringen inte alls tar sitt ansvar och förklarar detta för medborgarna utan enbart ser till sitt eget bästa. I början av mandatperioden pratade de om att låginkomsttagare skulle få 1000 kr mer i plånboken varje månad och jobben skulle öka. Nu helt plötsligt står många fler i behov av försörjningsstöd (socialbidrag) och fler än på väldigt länge är UTAN jobb. Konstigt tycker jag att någon överhuvudtaget tycker att regeringen har lyckats…

Jag tycker det är väldigt intressant att läsa i tex Kent Perssons (m) blogg detta;

Återigen blev det tydligt att alliansen har en politik och en idé vad man vill göra med Sverige. Alliansen vill återupprätta arbetslinjen. Det ska löna sig att arbeta. Men det är viktigare än så med arbete. Det var genom arbete, inte bidrag, som den svenska välfärden byggdes upp. Därför är det viktigt att återupprätta arbetslinjen.

Vilken verklighet befinner han sig? Eller är det jag som befinner mig i en konstig verklighet? Idag känner jag mig rätt snurrig…

Även i SvD

Funderar på vad det är som gör att jantelagen har ett så otroligt starkt fäste bland människor. Ingen får vara bäst, ingen får lyckas på riktigt och ingen får vara riktigt stolt över något.
Inte heller går det som politiker att faktiskt ibland inse att man kanske tycker lika även över partigränserna. Visst, kanske händer det till och från att politiker SÄGER att de självklart tycker lika i en fråga. JA – alla människor är lika värda. NEJ – man får inte slåss eller mobbas.
Ibland känns det dock som att väldigt mycket inte går ut på att locka nya medlemmar TILL sitt parti utan att locka medlemmar BORT från andra partier. Jag personligen tycker att detta är väldigt synd eftersom det är sådant som gör att det finns ett politikerförakt. Vem ska medborgarna lita på? Politiker vill ju bara slänga skit och roffa åt sig makt…

Så är det givetvis inte. Vi som är engagerade är det pga att vi vill hjälpa, utveckla och driva saker framåt. Efter att ha varit med i ett litet inslag i Tvärsnytt så blir jag än mer varse det faktum jag just skrivit om då jag läser mina ”kära” politikervänners bloggar… Tack Kent och Staffan.

Regeringens betygshets och testande har jag skrivit om tidigare. Magister Björklund tror att allt går att lösa med kontroll vilket kanske är rätt, jag är själv en riktig kontrollfreak. Det han inte tänker på och som de flesta borgare (enligt min erfarenhet) inte tänker på är att det är människor vi talar om och att inga människor är stöpta i samma form. Det går inte att vara enbart teoretisk och se till vad som BORDE fungera utan man måste se till varje individ.
Detta borde en skolminister vara införstådd med och många gånger när jag lyssnat på Björklund så har jag blivit mörkrädd…

Nu verkar det dock som att något hänt. Har han börjat lyssna på de som finns i verkligheten? Elever som går i år 9 är i de flesta fall inte alls mogna nog att ta beslut som påverkar hela deras framtid. Ett gymnasieval kan vara ett sådant val. Regeringens gymnasiepolitik har varit farlig eftersom om eleverna valde en yrkesutbildning där det inte ställdes krav på betygen så fanns det nästan ingen möjlighet för dem att sedan byta till en mer teoretisk utbildning.

Idag läser jag att Björklund har ändrat sig och vill att det ska vara vissa betygskrav. Undrar vad som fått honom att ändra sig? Kan det vara verkligheten? Kanske några sossar som påverkat honom? Hmm…gud förbarme…att erkänna det vore ju som att svära i kyrkan!
Spelar ingen roll tycker jag dock. Det viktigaste är att det är en mycket bra sak för de som faktiskt påverkas, dvs eleverna som kommer att leva i vår framtid!

Läser i SvD om arbetlösa ungdomar och hur detta påverkar deras framtida förutsättningar. Känns väldigt tragiskt och oroväckande. Vad kommer hända? Eftersom allt fler studerar vidare på universitet och högskola så kommer konkurrensen öka avsevärt och den som börjar med att vara arbetslös kommer nog på många sätt ha svårt att komma in ordentligt i samhället.

Vad beror då detta på? Ja, delvis (tror jag) har krisen påverkat. Företagare vågar inte anställa, de sparar och drar ner. Men som skolpersonal och ansvarig för högstadiets kontakt med arbetslivet så börjar jag se vissa andra saker som jag också tror påverkar.

Varför är elever så oengagerade? Varför är det så många som inte har någon vilja och driv? Varför verkar det som att elever redan i den åldern har tappat tron på arbetslivet? Innan de ens har provat på det? Den lilla erfarenhet jag fått än så länge tyder tyvärr på att det väldigt mycket verkar vara mentaliteten i skolan, och då menar jag bland personalen, som inte alltid är den bästa. Inte alltid…hmm..det var nog snällt sagt för tyvärr kan jag känna (ta med i detta att jag själv jobbat som lärare i 10 år!) att den verksamheten i samhället som borde stå för utveckling är den som inte alls vill utveckla.

I en värld där det ständigt sker nya saker, media är drivande, människor blir klokare och klokare och alla slår sig fram krävs det att ungdomar lär sig att ta för sig och tro på sig själva. De måste få insyn i arbetslivet och bli nyfikna och skapa en vilja och en tro på att även de kan. Så länge vi inte ser till att de får det så tror jag inte att arbetslösheten kommer minska tyvärr. Kommer skriva mer om detta framåt, för jag tror verkligen att det krävs krafttag…

Idag har jag haft ett intressant besök hemma i min lägenhet. Tvärsnytt var här och intresserade sig för min blogg och hur den kan påverka opinionen inför valet nästa år. Spännande… Många tankar som far genom mitt huvud.
VILL jag påverka med min blogg? Självklart! KAN jag påverka med min blogg? Kanske… VILKA påverkar jag? Kanske bara de redan frälsta eller går det att locka fler att intressera sig för politik, för sossarna, för samhället, för människor med svåriheter, för klimat, för skola, för sociala frågor…HJÄLP!!!

Guuud vad många saker jag vill prata om, diskutera, opponera om. Självklart kommer bloggar vara med och påverka valet och inte bara bloggar utan alla andra olika communities som är aktiva. Facebook… För att inte tala om facebook. Ett fantastiskt forum för nätverkande och diskussioner. Jag vet att det finns de som inte än insett detta forums storhet och envisas med att prata dåligt om det. Antingen är de rädda för facebook eller så är de bara inte insatta för detta forum är uppstart till många intressanta saker i samhället och till utveckling.

Jan Björklund har alltid svar på allt om skolan och svaret är alltid test, betyg och kontroll. Jag tycker det är märkligt att inte fler går emot hans hand-pekande och ifrågasätter. Varför hör man inte mycket från skolan? Lärare som vet att betyg och prov inte är det enda svaret och lösningen? Varför finns det inte rektorer som står upp för den pedagogiska vinningen med att se till andra kompetenser än de teoretiska och lyfta upp att just de kompetenserna kan hjälpa eleverna till högre betyg, inte nödvändningsvis fler tester…

Nu visar det sig att fler elever fått max-betyg från sitt gymnasieprogram. ”Betygsinflation” kallar magister Björklund det och kliar sig nu i huvudet för att komma till rätta med det. Ännu fler tester och kontroller är att vänta bla för att höga betyg inte ska kunna vara ett sätt att locka elever på. Det kan väl vara bra kan man tycka men Björklund verkar bortse från en sak. Att se anledningen och historien bakom denna inflation. Han skulle aldrig kunna erkänna att det faktiskt är konkurrensen som bidragit till detta för konkurrens är ju ALLTID bra enligt borgarna, men är det verkligen det…?

Nu är semestern slut vilket jag personligen inte ser som en dålig sak. Visst har jag haft en underbar sommar med allt från sol och bad till politik och mingel men nu kliar det i hjärnkontoret och jag behöver stimulans.

Läste i Aftonbladet om en man som suttit oskyldigt dömd för våldtäkt i 23 år! 23 ÅR!? Man blir ju mörkrädd. Speciellt när man vet att det finns så många förespråkare för dödssträff. Mannen hade i värsta fall kunnat bli dödad utan att ha begått ett brott…

Madonna har alltid funnits i mitt liv känns det som. Sedan jag började lyssna på musik så har hon varit där och hennes tidiga låtar kan jag fortfarande utantill. Hade varit SÅ kul att gått på hennes konsert men fick inga biljetter. När jag nu läser om konsterten så inser jag att jag kanske hade blivit besviken. Madonna måste givetvis rikta sig mest till sin nya publik för att kunna finnas kvar på marknaden. Även om jag gillar det nya så är det ingenting mot vad jag känner när jag hör hennes 80-talsdängor…

Kräftskiva hade jag i fredags men sex brudar som var SÅ sugna på att socialisera efter en sommar med familjen. Massor med kräftor, vin och sång. Vad mer kan man önska en solig kväll??

Politik känns som att det nu är hög tid att börja tänka på. Inte för att jag inte tänkt på det i sommar, var ju på en underbar vecka i Almedalen, men det var inte så nära det jag normala fall är engagerad i och nu vill jag ta tag i det igen.
Socialpolitiken känns viktig och jag brinner verkligen för socialdemokratisk ideologi som värnar för de svaga och utsatta. Det jag tror behövs mer, inte just bland oss sossar utan mer mellan olika partier, nämnder, förvaltningar och beslutsfattare är samarbete! Vi måste bli bättre på det. Jag, och fler med mig, är frustrerade när samarbetsproblem är det som avgör många frågor. Inte egentliga fakta. Detta är inte bra och jag kommer fortsätta tjata om detta.
Att försöka få med fler småbarnsföräldrar i politiken började jag med i våras men vissa bakslag och personliga problem gjorde att jag avstod från att fortsätta det arbetet. Nu är det andra tider och jag ska ta upp den tanken igen. Känns kul och viktigt.

I övrigt så kommer detta arbetsår att bli intensivt, roligt och utvecklande. Det är jag helt övertygad om eftersom jag ser vissa tendenser till det. Jag måste för att lyckas med detta vara öppen för allt som händer och sker men även inte riskera att köra slut på mig (har hänt tidigare). Måste ta hand om min hälsa, mina barn, mina ex-män, mina vänner…Så att det inte strular ihop sig och blir en massa problem. Strul kommer det inte finnas plats för, thats it!