Vem lyssnar på proffsen?

I dagens DN står det om att det nu är undersökt och bevisat att resurserna i skolan faktiskt HAR betydelse för resultaten.

Man måste givetvis fråga sig om resurser spelar roll för elevernas prestationer. Här har åsikterna tidigare gått isär. Det senaste decenniet har dock alltfler studier funnit, med hjälp av bättre data, att resurser spelar roll och att sambandet tycks vara starkast för elever med svag studiebakgrund.

Jag läser artikeln och förundras över att detta gång på gång måste forskas om och aldrig i någon slutsats som jag läst har det stått att detta har personalen i skolan, dvs proffsen, vetat och påpekat hela tiden. De lärare och fritidspersonal som jag pratat med genom åren har alltid sagt att neddragningar som sker, som politiker och skolledare inte säger ska ha betydelse utan ”det är hur resurserna används som ger resultat”, påverkar eleverna mer än man kan ana.

Färre vuxna i skolan ger en mindre möjlighet att stötta och hjälpa elever, givetvis speciellt de som har svårare av olika anledingar. Varför har man inte kunna lyssna på denna utbildade och erfarna grupp? Vem skulle komma på tanken att ifrågasätta en läkare när han/hon säger att det behövs mer gasbinda eller morfin? Men skolpersonal, de kan väl omöjligt veta vad eleverna behöver? Det måste forskas om, personalen kan vi väl inte lita på?

3 svar to “Vem lyssnar på proffsen?”

  1. Lärare för valfrihet Says:

    Det verkliga dråpslaget mot skolan kommer när skolminister Göran Persson genomför kommunaliseringen 1989. Massiva protester kom från organisationer som har med högre utbildning att göra, men de beaktas inte. ”Denna reform är sannolikt den mest avgörande negativa förändringen sedan grundskolans införande. I ett slag läggs utbildningsbeslut hos personer som inte har någon specialkompetens i ämnet. Dominansen av personer utan egen högre utbildning eller med erfarenhet enbart från förskolan och lågstadiet förstärks kraftigt på bekostnad av personer med erfarenheter från gymnasie- och universitetsutbildning. Reformen genomförs samtidigt som det sprids en ny ledningsfilosofi som säger att vem som helst kan vara ledare för vilken organisation som helst, eftersom fackkunskap inte längre anses viktig utan endast ledarförmåga.”

    Den nya gymnasieskolan genomförs samtidigt med kommunaliseringen. Reformen genomfördes samtidigt som antalet elever med flyktingsbakgrund ökat. Dessa får betydande svårigheter i den nya gymnasieskolan, men myndigheterna väljer att blunda.

    ”Ansvariga myndigheter i Sverige fortsätter att vägra diskutera innehåll, krav och nivåer utan beslutar sig för att diskutera arbetslag för lärare, datoranvändning, nya arbetsmetoder och ytterligare integration mellan olika stadier. Det talas om individualisering och valfrihet, men inom en teknisk och antiintellektuell ram.” Kraven och nivån på den svenska skolan har monterats ner till förfärande låga nivåer.

    ”Sverige har på trettio år expanderat volymen men monterat ner kvaliteten i sitt utbildningssystem och detta trots att stora ekonomiska resurser läggs på skolan. Vi har nu personer som går ut nioårig grundskola utan att kunna läsa ordentligt. En del unga befinner sig kanske på samma nivå som de 1700-talspojkar som undervisades av sina fästmör.”

    Enkvist analyserar i boken ”Feltänkt” förfallet inom offentlig verksamhet i allmänhet och i skolan i synnerhet: ”Varför har det så snabbt blivit sämre. I Sverige är vi kända för att litat till myndigheternas sunda förnuft, vi har kompromissat och vi har accepterat politiska beslut. Det som nu är akut är att de politiska besluten i skolfrågor blivit så mycket sämre, samtidigt som vi i Sverige saknar traditioner att opponera oss.”

    Hon menar att vi fått ett system som liknar det kommunistiska öststatssystemet, med ja-sägare som inte törs säga ifrån och att förfallet tilltagit eftersom ”tillsynsmyndigheter tagits bort, just nu när de skulle behövas extra väl”.

    Enkvist menar att i det nya gymnasiet finns elever ”som går i gymnasiet utan att ha förkunskaper och därför inte förstår gymnasiets kurser.” Stora delar av gymnasieverksamheten blir en ren bluffverksamhet: ”Elever låtsas studera, lärarna låtsas undervisa, rektorn låtsas styra och alla håller masken och talar om framsteg.” Kvaliteten på skolledarna har sänkts dramatiskt. ”För en tid sedan var benämningen rektor och i gymnasiet hade rektor normalt en licentiat- eller doktorsexamen, vilket gav dem en god utgångspunkt för att bli respekterad av lärare och elever, men framför allt en vana att analysera och formulera sig, vilket var en del av deras ledarförmåga.” Förfallet kunde inte vara större.

  2. Lennart Bladh Says:

    Så här tycker jag!

    Det var mycket intressant att läsa artikeln “Svag hälsovård hotar barnens hälsa” på DN-debatt den 18.e december. Denna tunga studie från Läkarförbundet, Vårdförbundet och Tandläkarförbundet belyser verkligen vad vissa lärare på fältet upplever.” Särskilt allvarliga är bristerna inom skolhälsovården. I kommentarerna om skolhälsovården lyfts för lite tid till förebyggande arbete och brist på skolläkare, skolsystrar. En varningssignal som kommuner och landsting måste ta på allvar”. Står det i artikeln.
    Det är personalen tillsammans i skolan som jobbar närmast ungdomarna som kan göra detta arbete bäst, hävdar vi. Tyvärr har inte alla skolor vaknat vad gäller att förbättra förutsättningar för lärandet. Trots att vi vet att det är just att jobba med att förbättra förutsättningarna för lärandet som är en av det viktigaste framgångs faktorerna för de skolor som lyckas bäst i Sverige, oavsett pedagogik eller skolform. Vissa lärare vill inte jobba holistiskt – utan väljer tydligen att endast se till ett teoretiskt traditionellt upp lägg. Om eleven sover dåligt, inte äter frukost, inte motionerar regelbundet etc, är tydligen inte så relevant för dem. Konstigt för detta påverkar ju inlärningen! Att det sedan också framkom i studien att barn till föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar har goda kost vanor och mer sällan är överviktiga – är inte märkligt. Frågan är vad skall vi göra med de övriga eleverna? En annan fundering är om detta område uppmärksammas överhuvud taget på lärarutbildningarna.
    Vi behöver en metod för hälsoarbetet, vem som gör jobbet spelar mindre roll! Det finns redan en mycket potent metod i skolan. Varför inte använda den?

    FMS-Metoden har utvecklats i sam klang med hälsointresserade lärare i 10 år nu i Sverige. En mätbar samtalsmetod för lärare i skolan. Och föreningen FMS-Hälsokraft kommer utlysa Utmaningen – “Bättre hälsa ger bättre betyg” till hösten 2009. Allt för att få fler skolor intresserade för detta så viktiga hälsoarbete i skolan. Alla skolor behöver inte arbeta på samma sätt här. Utan det kan vara en grupp lärare som sköter det mesta av hälsoarbetet på skolan. Eller så kan exempelvis skolsköterskan och kuratorn tillsammans med idrottsläraren göra det mesta av jobbet. Om inte alla lärare vill medverka tillsammans för denna ökade helhetssyn kring lärandet.

    Vad är då FMS?

    FMS står för Fysisk, Mental och Social utveckling. Och följer därmed WHO:s definition av vad hälsa är. Här handlar det om att utveckla människor i skolan – inte bedöma dem som vi gjort i alla tider. Om människor blir medvetna om sina resurser fysiskt, mentalt och socialt – så kan de också själva påverka sina egna liv genom aktiva handlingar. Vi har ju egentligen mycket stor kunskap idag om vad som är bra respektive mindre bra för oss människor. Det är WHO, Livsmedelsverket och andra beprövade vetenskapliga grunder som våra enkät frågor och tester utgår ifrån.

    FMS är en samtalsmetod som genom tester och enkät frågor undersöker vilka resurser människor har. Det som vi gör i vår metod är att vi lägger in alla individers svar (under ett strukturerat samtal) i en databas och därmed kan vi få ut konkret resultat. Hur det ligger till. Dels för varje individ som givetvis är skyddat enligt PUL (personuppgifts lagen) och dels för respektive grupp/ skola /enhet. (dessa bör vara 20 st. eller mer) Databasen är uppdelad i två delar nämligen. En med hälsopåverkande faktorer och en med arbetssociala. (Den senare är fler frågor för vuxna) Två separata diagram helt enkelt! Många av frågorna och testerna samverkar här. Exempelvis tillåts fler timmar media tid per vecka (TV, datatid) om individen är fysiskt aktiv. Detta är förprogrammerat i databasen. Och det är egentligen just samverkan mellan fysik, fritid, arbete etc. som gör metod unik mot andra. Riktade insatser kan sättas när gruppen/enhetens behov undersökts.
    Enligt Almi företagspartner finns ingen motsvarande metod för elever i världen!
    Den mentala delen är Aaron Antonowskis filosofi. Avhandling finns och hans böcker läses flitigt för blivande sociologer i Sverige. Blir individen medveten om sina resurser – så ökar förmågan att fatta kloka val (sammanfattas det hela kort och gott med.) Inget psykologiserade alltså! Hur sjuk man än är så kan alla gå mot det friska (mentalt).
    Avslutningsvis, eftersom så många faktorer mäts – blir det alltid mer som är bra = blir grönt i datasvaret och det är då lättare att ta tag i det som är mindre bra = blir rött i datasvaret. Inte så konstigt! En annan ”käpphäst” vi har är att göra människor till dirigenter i sina egna liv!

    Förutom att individen får ett redskap som medvetande gör vilka resurser och förbättringsområden som finns. Så kan riktade insatser göras. Exempelvis kan utökad fysisk aktivitet på skolan göras genom att utöka tiden. Det går också att utöka kunskaperna om hur rätt mat påverkar hälsa och välbefinnande på hemkunskaps lektionerna. Avslappning och mental träning kan också införas vid behov på lektionstid. Det viktiga här är att alla elever inte behöver göra lika!
    Lennart Bladh
    FMS-Hälsokraft

  3. Lennart Bladh Says:

    Gå gärna in och läs min nystartade blogg!

    http://fms-gotland.blogspot.com/

    Ställ frågor och tyck till!

    Lennart Bladh

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: