Ja!!!

Äntligen en debatt om friskolor som inte bara handlar om hur fantastiskt bra det är med konkurrens. DN har idag lyft frågan om vad som händer med skolor som får dåligt rykte.

De flesta föräldrar är oroliga för skolor med dåligt rykte. Snacket går, det är svårt att värja sig.
Många utgår från att friskolor är bättre per definition. Snyggare lokaler, mer engagerade lärare. Men så är det ju inte.

Det finns väldigt många friskolor som bara skor sig på att föräldrar är rädda för att deras barn ska komma till en skola som inte har ett bra rykte. Sedan om skolan i sig är bra, har bra lärare och visar ett ypperligt resultat utifrån de förutsättningar de har, det spelar en underordnad roll.

Vad händer? Dessa skolor, som egentligen är skolor som många gånger för utvecklingen framåt och som ABSOLUT behövs i vårat skolsystem, försvinner. De läggs ner eftersom elevunderlaget sviktar. Eleverna på friskolorna ökar, vilket i sig inte är en dålig sak, pga att föräldrar är livrädda för rykten. Inte för att det finns någon grund i att friskolan de söker sig till skulle vara bättre utan för att ryktet är bättre…

Det finns givetvis friskolor som är jättebra och har en mycket utvecklad och genomtänkt tanke. Frågan som jag ställer mig är varför detta inte kan ske på den kommunala skolan? När dessa fantastiska idéer flyttas iväg från den kommunala skolan så kommer den urholkas och även om detta kanske inte gör något (ett yttrande från en liberal)finns det alltid barn som inte har föräldrar som har någon möjlighet att välja dessa friskolor av olika anledningar och då ser vi ökad segregation som följd.

7 svar to “Ja!!!”

  1. Fredrik L Says:

    Det finns inget gott som inte har något ont med sig, kanske man kunde säga. Samtidigt har jag svårt att förstå detta korståg mot friskolan, faktum är att de på många ställen berikat den kommunala skolan.
    Hört talas om kommunala skolor som rekryterat omtyckta och duktiga lärare från just friskolan?
    I min kommun förekommer både det och duktiga ledningar som gjort komunala skolor till de mest önskade i hela kommunen.
    I grunden handlar det generellt sett mer om viken kompetens och ledning det finns på skolan än vilken driftsform den har.

  2. Anna Rosmark Says:

    Visst, jag håller med dig till fullo men det var inte detta jag skrev om egentligen. Jag är emot friskolor eftersom de inte hjälper till att se till allas lika värde genom att de stödjer mer segregation. Många, inte alla, friskolor har ett vinstintresse och varför ska de då ta in elever som inte bidrar till denna vinst?

  3. jonas Says:

    det handlar mycket om attityd och hur man tänker inom skolvärlden. i min kommun har de kommunala skolorna gått ut stenhårt med att de ska få en stor elevdipp till hösten och har därför skickat ut otroligt negativa vibbar och därför fått dåligt söktryck. friskolan jag jobbar på har hela tiden haft ambitionen att växa nästa år och mycket riktigt har vi mer sökare än förra året med högre snittbetyg än föregående år. detta tänket återkommer i pedagogiken och i elevattityden. har jobbat på både en kommunal skola och en friskola här i kommunen och det är som natt och dag i hur engagerade lärarna är. på den kommunala skolan var det som om det var boskap som forslades igenom medans på friskolan ses varje individ. detta har ju självklart att göra med att den kommunala skolan hade 1200 elever medans skolan jag jobbar på nu bara har 400. men det tror jag också är framtiden. mindre skolor med mindre elevantal för att man ska kunna se varje individ. du snackar negativt om konkurrensen som en friskola skapar, men jag ser det bara positivt eftersom man nu helt plötsligt måste utveckla sig och tänka nytt. kan nämnas att den kommunala skolan hade samma bänkar som för 15 år sedan då jag hittade något en kompis till mig karvat in på en mattelektion. tycker det säger det mesta.

  4. Ritva Says:

    Jag var nog själv en sådan där elev som ”drog med sig andra och lyfte klassen”… Om någon tror att det var kul, så var det inte så. För det mesta hade man tråkigt, och de ämnen och frågorna som jag och en handfull av andra i klassen skulle ha velat fördjupa oss i, hanns inte med, viftades bort eller förlöjliggjordes av majoriteten. – Det är en vacker tanke (som läraren Kant i DN-rtikeln presenterar), men om då måste man ge lön till de eleverna, som måste dra lärarlasset i klassrummet!

  5. Johan Kant Says:

    Kant här, från DN:s artikel. Givetvis kommer väldigt lite med i en så kort och ytlig artikel som dagens. Jag håller dock med Anna om att friskolor generellt sett inte erbjuder eleverna en bättre skola, åtminstone har jag sett mängder av exempel som visar motsatsen. Sedan finns det givetvis undantag. Min son går i engelska skolan i Gubbängen. Han trivs oerhört bra, det är ordning och redan, men jag kan ärligt säga att pedagogiken är inte toppmodern och dessutom har de generellt en atomistisk kunskapssyn. Ändå måste man säga att de flesta som ägnar sig åt friskolor är ute efter att tjäna pengar. Jag har väldigt svårt att tro att KREAB och deras ägare Peje, satsat hundratals miljoner kronor på Kunskapsskolan i något slags idealistiskt projekt för att utveckla skolan?

    När det gäller att starka elever ska dra svagare handlar det inte om att de ska agera hjälplärare. Jag är själv SO-lärare och vet att den debatt och diskussion man har i klassrummet om man har starka elever gagnar alla. Det är givetvis läraren som ska driva diskussionen vidare, ställa följdfrågor och problematisera. På så sätt är det bra att ha kvar de starka eleverna. Jag har under årens lopp sett hur den skola jag jobbar på blir drenerad på starka elever till en friskola, som sysslar med en pedagogik där eleverna själva får söka egen kunskap. En del svaga elever söker också denna skola, men kommer tillbaka till Jordbromalmsskolan, ibland redan efter ett par månader. Detta är inte ok.

  6. Anna Rosmark Says:

    Det pratas sällan om de problem som du Johan skriver om. De kommunen som driver på för att få friskolor etablerade är högerstyrda kommuner vilket jag känner säger en hel del. Man ser mer till vinst och kunskapsnivå än övriga saker som skolan faktiskt även ska bistå med, tex trygghet, närhet, gemenskap och solidaritet.

    Mitt parti säger många gånger att friskolorna är här för att stanna och därför måste vi anpassa vår politik till det. Detta tycker jag personligen är en ganska flat inställning. Förspråkare för friskolan säger att det hjälper den kommunala skolan men jag undrar var detta kan bevisas? Finns det ett annat land där detta bevisas? Eller någon svenska stad överhuvudtaget?

    Jag tror att den kommunala skolan behöver stärkas i sina möjligheter att stå för att pedagogiken och elevens möjlighet att växa som individ är i centrum. Detta behöver den hjälp med från oss politiker, inte tvingas till konstiga profiler och locka lärare på alla möjliga olika medel. Skolan ska vara till för ALLA barn och inte för att vi vuxna ska kunna självförverkliga oss själva genom att kunna tjäna pengar eller sätta vårat barn i en typ inriktining som vi själva velat ha som barn.

  7. Får vissa människor inte finnas? « Ett hjärta RÖTT Says:

    […] bloggtips; Hanna Bergstedt varslar regeringen, Annas Rosblogg om friskolor, Mig äger CSN om fattigdom, Reflektioner och speglingar om arbetslivet, Annarkia om […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: